onsdagkväll

Hemkommen precis efter en timmes promenad med hund och dotter. Var på möte igår och dottern fick följa med, hon satt och ritade under tiden. På väg hem så säger plötsligt min dotter, - mamma du e så duktig och jag är stolt över dig, för du har faktiskt inte fuskat en enda gång och det verkar som dom flesta andra " tanterna" har gjort det. Obeskrivlig känsla att min dotter är så glad över mina prestationer och det sköna som jag kan känna är att jag inte har hjärntvättat henne med att man ska banta eller så utan helt enkelt förklarat för henne att jag är alldeles för stor och väger för mycket för att det ska vara hälsosamt och att kroppen inte mår bra när man äter för mycket socker och så, för jag vill inte att hon ska få nojor och komma in i några konstiga tankar, men jag tror på fakta och förnuft. Brukar inte säga till henne att man blir tjock av godis utan först o främst att kroppen inte mår bra av en massa skräp utan funkar bättre med bra mat, och det är ju sant.

Jag har tränat idag och i går. Slutade med nackvärk igår för muskelen övre delen rygg klibbade i hop fullständigt och ändå stretchade jag men det hjälpte tydligen inte. Men frågade i dag vad jag kan göra åt det och min coach menade att jag måste tänka på o slappna av i nacken, så jag tog det lite lugnare och stretchade lite mer noggrant och det funkade, ingen nackvärk idag inte. För det värsta är att det oftast triggar i gång migrän, inte så roligt.
Tänker också på hur viktiga mötena är och vilken härlig grupp som verkligen bjuder på sig själv och inte är rädda och säga hur de mår.
Jag kan nästan känna mig dum i bland för att jag inte har haft någon svacka där jag syndat en massa, men jag har ju inte känt behov men känner mig lite för redig i bland och kan känna att andra måste tycka att jag är så jäkla präktig, men saken är ju att det funkar så bra!
Känner fortfarande att jag kan nå målvikt för jag har stillat mig och tar en vägning i taget. Tycker det är skönt att det är var 14;e dag och att jag inte har någon våg hemma, för det har jag slutat med, för man kunde ju väga sig 3 ggr om dagen och varje gång vägde man olika, snacka om förvirring.
Ska träna i morgon också så har jag klarat av mina 3ggr denna vecka och går jag 4 så är det bara en bonus. Promenaderna är supersköna och ingen är gladare än hunden.
Ska ringa upp några kunder också och se om jag väntar med dom till efter semestern eller innan. Längtar verkligen efter att vara ledig, ska bli så skönt...
Ska säga gonatt till dottern som ska upp på fotbollsskola i morgon, skoj för hon har inte spelat så mycket innan, så hon är lite spänd och förväntansfull.
gonatt

midsommardagen

En lugn skön dag efter en lugn midsommarafton som vi spenderade i smyge med dans o picknick. Man och dotter tog med smarriga kycklingmackor som dottern gjort alldeles själv med diverse gott i men jag höll mig till konceptet och käkade en sallad med kyckling och bönor och grönsaker i och en liten klick vitlökssås, egentillverkad av yoghurt. Sen blev det glass för dottern och jag handlade en kanelbulle till mannen när jag köpte varsin kaffe. Jag avstod och kände absolut inte detta som en förlust, för jag är inte sugen längre. I torsdags gjorde jag tacos och tänkte att jag kanske skulle unna mig ett tacoskal och kollade innehållsförteckningen och konstaterade att ett sådant var c.a 100kcal. Men när vi väl skulle äta kände jag att jag inte hade någon lust att äta ett tacoskal så jag höll mig till handfastminus upplägget dvs handflata protein och 3 knytnävar grönt. Till det en liten klick vitlöksyoghurt. Mätt o belåten blev jag och konstaterade att även om jag tänker tanken att jag kan i fall jag vill, så vill jag inte för jag mår så bra och har inget sug efter det där extra utan mer som en lek med tanken att någon gång kan jag fast jag har inget behov av det.

Lite matjesill blev det, fast jag hoppade över dom inlagda sillerna och sen tog jag lite nypotatis och massor av grönt, så det smakade prima.
Tänk ändå vad man kan ändra sig på så liten tid. För allt handlar faktiskt om vilja och att ändra tanken för jag vill inte må så kasst igen med ständiga blodsockersvängningar. Jag vill må så bra som jag gör nu och det vill jag fortsätta med.
Ska komma iväg o träna i morgon så har jag tränat 3 ggr denna vecka. Har hållt igen lite då jag haft känning av stela muskler i nacken men nu känner jag att jag behöver träna i morgon annars brukar jag pausa på helgen.
Små saker dyker upp efter hand som i natt när jag vaknade till och vände mig på sidan, så lätt det går, innan har jag nästan fått häva mig över på sidan, inte så graciöst alltså!!
Men nu går det så lätt, det är så skönt!!
Fått så mycket komplimanger hela tiden och igår mötte jag vänner som jag inte sett på länge och dom undrar vart jag tagit vägen eller i alla fall en stor del av mig, skoj med folk som ger feedback. Det lustiga är att många tycker att jag inte ska gå ner så mycket mer, men det e klart att jämför man med förrut så är det inte så farligt längre men det e en hel del kvar, men det går stadigt neråt.
Nu ska jag sätta mig o läsa en alldeles pinfärsk deckare, hämtad på bibblan och helt oläst.
på återseende...

Intensiv dag

Hela dan har varit intensiv, både göromål o känslomässigt. Mycket på jobb o sen iväg för en vägning och det fortsätter att gå stadigt neråt, -2,5 kilo på 2 veckor! Det e så skoj för jag ger det tid. Förr hade jag tyckt att det inte e lönt när det går så långsamt men det e inte illa alls, för huvudsaken är att det faktiskt går neråt och att jag mår bra.
Har haft en gruppseans och den blev så bra, kanske inte vad jag trott efter en annars tuff o krävande dag, men man vet aldrig hur det blir och för det mesta blir det bra men jag har ju så omåttligt konstiga krav på mig själv när jag jobbar medialt, jag vill så mycket och att det ska vara så klockrent hela tiden, men försöker intala mig själv att jag gör mitt bästa och det måste räcka med det.
Det var en så trevlig grupp och det kändes så bra när jag gick hem, fick mycket energi av det, men nu e jag trött o ska sova. Tidig dag i morgon... Så go natt på er..

migrän

Jobb o träning idag och sen small det till med migrän som däckade mig ända till kl. 23 på kvällen. Inte så kul att hänga över toan o sen ligga o skaka i sängen, men förmodligen var det väder omslaget, brukar reagera på det. Men klarade i allafall mig tills efter arbestid och är säkert helt ok  i morron för huvudvärken är borta men känner mig ganska seg.

Vägning i morron, både skoj o lite nervöst men jag har ju skött mig så vad har jag o frukta?? Men det e väl samma syndrom som när jag går igenom tullen, känner mig skyldig som sjutton fast jag inte har något för mycket för faktiskt brukar det vara goda mått där. Börjar känna igen min kropp nu, låter skumt kanske men när man går ner så snabbt så hinner inte hjärnan med. Alla kläder ser förfärligt små ut i jämförelse med innan, så första tanken e, kan aaaaldrig passa mig, för att sen konstatera att dom glider på. Igår tog jag på mig mina jeans jag hade när jag började på itrim, detta för att jag kände mig så svullen o tänkte att jag kan ju inte ha gått ner så mycket, hmmmm, kontig man e.

Jag höll på o drukna i dom, dom var helt sanslöst för stora, så där hade jag faktiska bevis, så jag kände att jag måste berömma mig själ o känna mig stolt. Återstår att se i morron men tror kanske 2 kilo, hoppas det i alla fall så noga jag har varit så.....
Har mycket funderingar om hur jag levt innan, för jag har varit en missbrukare av största slag, smugit, blundat o låtsas att allt e bra o jag mår bra. Känner skillnaden betydligt nu, mer energi, roligare o göra saker. Jag o dottern var o käkade lax i smyge igår o sen så körde vi bara vidare o hamnade i beddinge där vi spelade minigolf, sååå skoj, har inte gjort det på massor av år. Så det går bara framåt och dottern var lycklig o tyckte det var jätteskoj. Så det gör vi fler ggr i sommar.
Mitt jobb med försvunnet föremål kom på undantag, jobbade o kollade o sen fick jag ett mejla att dom hittat det dom letade efter men det roliga är att jag nog sett var den låg i alla fall.... Bra träning om inte annat.
ska försöka sova nu ialla fall även om jag sovit hela kvällen
go natt..

På bröllop

Trodde inte att jag skulle sitta klistrad vid tv:n hela dan, men har nästan kollat hela tiden förrutom att hunden fått sig sin promenad förstås. Men annars har jag bara tagit det lugnt och sett det fina bröllop och
gråtit en skvätt förstås för det gör jag bara jag ser en brud, det är så fint..
Dieten knallar på och det är ingen större svårighet att hålla sig på banan även om jag kan känna att det finns lite mer hunger när jag har min period i månaden, men vet ju detta så därför vet jag också vad det beror på.
Har inte tränat i dag för det är vilodag men åter igen på måndag. Skapat en rutin med månd, tisd, torsd och fredag och på så vis slipper jag bila in till malmö på helgen om jag inte tvunget vill.
Provade ett par jeans idag som var för små och inte gick att stänga för 10 dagar sedan, idag knäppbara men väntar nog någon vecka till så att jag kan andas i dom.
Fick mejl om borttappad ring och ska sätta mig och kolla o se om jag kan få fram något om det. Ingenting som jag specialiserat mig på men som har funkat några ggr innan. Tror jag sparar det tills i morron för idag är det vilodag. För mig är det lyx att inte behöva göra något eller träffa någon och det är inte alls att jag är osocial eller så men behöver andrum och inte behöva kommunicera. Men det är skoj att skriva om sånt som bara kommer upp.
Tänker tanken att jag verkligen är tacksam för allt jag har, något jag tycker alla skulle fundera över någon gång, för ibland gnäller vi i onödan.
Så gör även jag men jag försöker att inte göra det och märker en så stor skillnad när jag inte gör det för saker har en tendens att bli mycket mer positiva, det är så lätt o fastna i gnäll...
tack för idag
eva

Välkommen till min blogg där jag tänker dela med mig tankar och erfarenheter om viktminskning.
Jag har varit överviktig i största delen av mitt liv och alltid förstått någonstans att detta inte bara berott på okunskap.
Tvärtom jag har skaffat mig en stor kunskap om vad man ska äta för att gå ner i vikt och leva hälsosamt. Men det stora problemet har inte varit den biten utan att förstå i känslan varför jag har ätit för mycket och fel saker.
Jag är sockerberoende ett faktum som blivit allt tydligare dom senaste åren, för då har jag mått direkt dåligt av mitt sockerintag och dess biverkningar. För det mesta har det varit dimma i hjärnan med humörsvängningar som följd. Ingen rolig kombination om man ska funka optimalt i arbete o familj.
Dom sista 10 åren har jag utvecklat min medialitet och arbetar idag som medium i kombination med mitt andra jobb inom kommunen.
Detta har inneburit en resa som jag aldrig hade förväntat mig, sund skeptiker som jag var fast ändå med intresse för det annorlunda.

Denna resa har innburit även personlig utveckling och har väl mer eller mindre lett fram till att jag insåg att jag inte kan leva som jag gör med mitt beroende och övervikt.
Så med tron på att det finns både hjälpare o guider som hjälper oss när vi som mest behöver det om vi är villiga att ta emot den hjälpen så satte jag mig ner en måndag i mars och sa högt o tydligt för mig själv: Snälla någon hjälp mig med detta för jag kommer inte att klara detta själv utan behöver hjälp av andra som kan det här.
Kan tillägga att jag hjälper många människor både i mitt arbete som medium och inom mitt andra jobb som boendestöd, men är väl som många andra dåliga på att be om hjälp själv.
2 dagar senare slumpade det sig så att min kollega plötsligt var väldigt hungrig och ville gå och äta lunch någon som inte inträffar alltför ofta och därför skapade en viss förvåning och förvirring hos mig, med va?? ska vi??

Jodå någon timme senare kör vi till ett köpcentra på Jägerso och intar där lunch för att vidare gå till klädaffären där min kollega skulle botanisera bland diverse kreationer. På vägen dit får jag syn på itrims reklam och ser att det står representanter från itrim där. Jag sneglar o tänker, nej!! aldrig mer något äckligt pappsmakande pulver för min del. Men samtidigt som jag gick snabbt förbi så hade jag i åtanke min bön om hjälp bara för 2 dagar sedan.

Så när min kollega ville gå in i ytterligare en klädbutik där dom inte hade min storlek så kände jag hur jag drogs bort till montern där en representant stod, jag närmade mig försiktig och hon kom fram och frågade snällt och trevligt om jag ville bli träningskund hos dom. Detta kändes så skönt att hon inte direkt hoppade på och pratade pulver och kilon. Dessutom till min stora glädje så såg jag att dom hade kampanj just denna dag och erbjöd halva priset!!
Jag bad om betänketid tills nästa dag och ringde dit när jag funderat färdigt. Nästa dag var jag på info och nästa dag igen började jag min snabbstart med pulver. Det var en lördag för ovanlighetens skull, jag som alltid börjat en måndag.
Här sitter jag idag och har nästan tappat räkningen på hur många veckor jag hållt på men jag började den 8 mars tror jag det var för jag skrev in mig den 7:e.

Jag vägde in mig och ville knappt titta på vågen och det var som jag befarat att det var alldeles på tok för mycket för att vara hälsosamt, jag vägde in på 132,4 kilo, men bestämde mig för att detta var en siffra och ändrade inte min motivation från att fortsätta fokusera på att fixa detta.
Den första veckan var tuff men sen rullade det på av sig själv. Träningen blev en viktig bit och jag satte som mål 3 ggr i veckan och 10000 steg om dagen. Idag försöker jag träna 4 ggr i veckan och tycker det är en rutin som sitter, tänker inte ens på det utan har alltid väskan i bilen.
På 12 veckor hade jag gått ner 22 kilo och det är ju helt fantastikt!!

Efter upptrappning gick jag upp 3 kilo men efter en vecka hade jag gått ner 2,4 av dom igen.
Jag ska väga mig igen på tisdag och ser med spänning fram emot det resultatet eftersom jag nu kör 2 mål med handfast minus metoden och 2 ersättningar.
Det bästa med itrim är personalen som är ett otroligt stöd, så Jägero itrim är det bästa stället som finns!! Här är alla välkomna och det roliga är att här tränar både äldre och yngre människor och jag har aldrig känt mig så bekväm i ett omklädesrum som här.
Så jag har bara rosor att ge och är så tacksam att jag hamnade här.
Kommer att skriva kortare inlägg för varje dag eller i alla fall några ggr i veckan.
Ska också försöka skriva lite om den andra världen jag håller på med som kanske inte alla tror på men jag är övertygad med alla upplevelser jag haft och möten jag varit med om.
Tänkte också skriva om hur viktigt det är med positivt tänkande och vad som händer när vi är fast i negativa tankar.
Jag brukar ge tipset att tänk en tanke som inte är så positiv och känn hur det känns i kroppen efter en stund och när du känner dig neutral igen så tänk en positiv tanke och känn i kroppen hur det känns, skillnaden är markant och tänk då vad alla tankar fortplantar sig i kroppen som svarar negativt genom att känna in den negativa tanken.
Detta är så otroligt viktigt när det gäller att tänka rätt vid svackor i viktresan. Försök tänka vad du får inte vad du avstår!! Detta har jag fokuserat mycket på och lyckats hålla mig från sötsaker i 3 och en halv månad, för jag vill inte må så dåligt igen!! Jag vill bara inte!!
Nej det är sent nu och jag är glad att jag äntlgen startade denna blogg för att kunna inspirera andra att kunna ta tag i sitt liv, det är aldrig för sent och kan jag så kan du!!
Bra boktips är Lisbeth Stahre, övervikt handlar om känslor! Läs den och känn igen dig! Det gjorde jag. Här finns många bra tips om hur man kan göra övningar själv för att bryta mönster, den är jättebra!!
Nej nu säger jag gonatt och på återseende
eva